Nu bryr jag mig verkligen inte vem som läser detta för jag behöver skriva av mig.

 

Jag grät mig till sömns igår, jag vaknade mitt i natten och grät. Så fort jag vaknade idag på morgonen så hoppades jag att allt bara varit en dröm, en hemsk mardröm. Men sen kom minnena tillbaka, allt som vi sa och skrev igår. Tårarna började rinna ner för min kind igen.
Det är så extremt orättvist att det är jag som är helt förstörd. Det borde vara du som gråter utav ånger och du som ligger och kvider dig utav smärta för att varenda liten del av din kropp smärtar.

Jag har aldrig någonsin känt mig så sviken som jag gör nu. Att en person som sagt att han älskar mig kunde vilja mig så ont.

Jag läser våra meddelanden gång på gång, samtidigt som det försvinner en del utav mitt hjärta varje gång jag kommer till meddelandet där du äntligen erkänner. Erkänner att du varit med någon annan. Att du fortfarande hade mage att ljuga för mig i flera timmar efter jag hade svart på vitt, jag förstår verkligen inte hur du tänkte.
Vi hade lovat varandra i början när vi först träffades att om vi någonsin kände att vi ville vara med någon annan än med varandra skulle vi tala om detta och göra slut. Jag litade på dig och du krossade mig. Var det värt det?

Jag förstår mig inte på dig eller på någon annan som är otrogen mot sin partner. Ni förstår inte vad ni gör mot en annan människa, hur mycket smärta ni orsakar. Hur kan man vilja någon så illa? Man känner sig så otroligt dum, äcklad och naiv som trott det bästa om sin partner. Som har pratat så gott om honom bland folk och berättat hur lycklig han gör dig. Detta är alltså samtidigt som den andra personen bedrar mig inte en utan flera gånger.
Förstår inte hur svårt det kan vara att hålla sig till en person? Kan man inte det så ska man inte vara i ett förhållande överhuvudtaget.

 

DU stal ett halvår av mitt liv som jag aldrig kan få tillbaka. DU stal min egenskap att alltid tro det bästa om andra människor. DU krossade mig helt och hållet.

Du är den falskaste människan jag någonsin stött på i mitt liv. Jag ångrar verkligen att jag svarade på ditt meddelande överhuvudtaget som du skrev vid halv 5 efter vi varit på krogen.

Dessa minnen kommer aldrig att försvinna, du har skadat mig föralltid.

Imorgon börjar jag vid 12 så tänkte passa på att gå upp ett par timmar tidigare för att njuta lite till utav solen. Äntligen sommar!